6 november 2010

Ljusmanifestation för narkotikans offer.

Lifs visar ljusmaifestation i Lund mot narkotikans offer.

Lunds Integrationsfrämjande Samarbetsorganisation, Lifs,  var med 1 november när 356 marschaller tändes för vart och ett av de offer för narkotikan som dött i Sverige under ett år. Själv hade jag hela dagen politiska uppdrag, men mitt hjärta fanns på Stortorget i Lund. Vilken gripande manifestation.

27 oktober 2010

Barnfattigdom - den oacceptabla samhällsutvecklingen

Lite från fattigdomskonferensen på biograf Spegeln i Malmö:

I Skåne ligger kommunerna med minst fattiga barn (Lomma) och flest fattiga barn (Malmö) i Sverige.

Några definitioner:
Absolut fattigdom = bidragsberoende. Man klarar inte sin egen försörjning.
Relativ fattigdom = Man har inte fått det sämre, men andra samhällsgrupper har fått det bättre, dvs de ekonomiska samhällsklyftorna har ökat.

I Malmö är den absoluta barnfattigdomen  30%. Ser man på de olika stadsdelarna finns  det områden med mindre fattigdom medan andra statsdelar uppvisar en 60% absolut barnfattigdom


Fattigdom enl EU:s norm = mindre än 60% av medianinkomsten.

Kan vi överhuvudtaget acceptera att så stora delar av barn och ungdomar växer upp under så torftiga förhållanden i Sverige 2010?  Nej självklart inte Detta måste vara ett självklart fokusområde för Kristdemokraterna under den kommande mandatperioden.

18 oktober 2010

Ett enda universitetssjukhus - en gammal insändare i repris!

Ett enda universitetssjukhus.


När Kristdemokraternas presenterade sin budget 2003 i Region Skåne fanns följande två punkter med:  Vi ville ”kraftsamla resurser och utveckling för den högspecialiserade vården och medicinska specialiteter med spetskompetens till ett universitetssjukhus i Skåne;” samt att ”Region Skåne samlokaliserar kärlkirurgin med enheten för traumakirurgi vid ett sjukhus,”.

Vi var ensamma om att driva den linjen. Vi hade två drivkrafter, dels ekonomiska dels kvalitetskrav.  Vi insåg det ohållbara i att låta två parallella administrationer dra tid och kostnaderna i den redan då ansträngda budgeten.
Men vi ville också genom att samla resurserna till ett enda Universitetssjukhus få ett nationellt och internationellt konkurrenskraftigt sjukhus där forskning trots Sveriges och Skånes lilla folkmängd skulle kunna hålla högsta klass.
Tjänstemannaförslaget som nu presenteras angående samordning av Universitetssjukhusen i Lund och Malmö inger oro ur båda dessa aspekter

Två faktorer är avgörande för den närmsta framtiden: Regeringens satsning på de stora universiteten, samt ansvarsutredningen och kravet på att det bara ska finnas ett universitetssjukhus i varje region.

”Regeringens övergripande politik för högskoleområdet syftar till att åstadkomma högsta möjliga kvalitet i forskning och utbildning. Lärosätena måste kunna erbjuda forskning och utbildning som står sig väl i den internationella konkurrensen. Det är en förutsättning för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. För att uppnå detta är det nödvändigt med såväl resurstillskott som förändringar” sa Lars Lejonborg i ett interpellationssvar 2007. Alliansregeringen fattade senare beslut angående resurser till Universiteten. 
En fingervisning om hur man ser på förhållandet Lund - Malmö kom när regeringen av de 600 miljonerna som nysatsades på forskning, fördelade 78 miljoner till Lunds universitet samtidigt som Malmö högskola fick 2,5 miljoner.  I sin fördelning av pengarna utgick alliansregeringen från vilka lärosäten Vetenskapsrådet bedömde ha högst forskningskvalitet.
När man definierar ett Universitetssjukhus utgår man från man vissa grundläggande principer. Ett mycket nära och övergripande samarbete med Universitetet förutsätts. Det förutsätts också att ett forskningsklimat finns, dvs. en miljö där olika discipliner hela tiden möts, samarbetar och befruktar varandra. För att samarbetet ska vara fruktsamt måste samtliga discipliner hålla hög kvalitet, och viktiga discipliner får inte saknas.
Skåne har hållit sig med två universitetssjukhus några år. Varken befolkningsunderlaget eller skatteunderlaget motiverar detta, utan utvecklingen verkar mer ha styrts av att tillfredställa starka makthavare i Malmö. Det som publicerats i pressen om förslaget om samordning av de båda sjukhusen verkar gå i samma linje.  I stället för att möjliggöra ett enda starkt konkurrenskraftigt universitetssjukhus, verkar man vilja fördela resurserna efter någon form av rättviseprincip. Följden blir negativ för båda sjukhusen, inte minst genom de kostnader som stora omförflyttningar alltid drar med sig.
 UMAS har profilerat sig inom vissa områden.  Koagulationslaboratoriet var en gång banbrytande i världen och traditionerna lever vidare. Brännskadeavdelningen och Plastikkirurgin är redan etablerade centra.  Handkirurgin, välkänt pga. att man lyckas sätta tillbaka svårt skadade eller avskurna händer och fingrar och genom sin mikrokirurgi maximalt kan ta tillvara kvarvarande funktioner och få dem att fungera.  Endokrinologin som håller mycket hög forskningsstandard.  - Utnyttja dessa befintliga välfungerande områden, Bryt ut dem och låt dem organisatoriskt ingå i det regionala universitetssjukhuset utan att förflytta dem lokalmässigt! Låt resten av UMAS bli det stora högkvalitativa Akutsjukhus som Skånes största kommun har behov av, och som är en självklar del av Skånsk Livskraftkonceptet.
USIL bör bli det regionala Universitetssjukhuset, dit spjutspetsforskning och kompetens i internationell toppklass med åtföljande resurser koncentreras.  Det betyder att de flesta discipliner måste vara representerade på plats.  Ett universitetssjukhus utan diabetesforskning eller ögonklinik minskar i konkurrenskraft gentemot andra Universitetssjukhus i Sverige. Och konkurrensen är knivskarp, vilket inte minst turerna kring barnthoraxkirurgin visat. USIL är också vårt enda traumacenter. Återför kärlkirurgin dit, där den logiskt hör hemma. Ett stående skämt är att nuvarande organisation förutsätter att man skickar huvudet på en skadad patient till Lund samtidigt som benet med en avsliten artär hamnar i Malmö. Logiken saknas. Neurokirurgins nära relation till ögonkliniken följer samma logiska sammanhang: Där neurokirurgin och onkologerna finns, där måste ögonspecialisterna finnas.
En gränsöverskridande forskningssamverkan mellan USIL, UMAS och Rigshospitalet i Köpenhamn har redan tagit form, och kan fullt utbyggt resultera i ett av Europas största centrum för diabetesforskning.  Desto viktigare att universitetsanknytningen, forskningen och verksamheten på USIL förstärks och inte försvagas. Andra specialiteter som Specialistmödravården och Njurmedicin på USIL är också intimt knutna till en fungerande diabetesvård.
Onkologin är också gränsöverskridande Den kritiska patientmassan för att få internationell ackreditering finns inte i Skåne.  I stället bör politiker och tjänstemän ställa sig bakom utvecklingen av att USIL förstärks i rollen som ett av Sveriges 2-3 onkologiska centra. USIL blir då ett universitetssjukhus med internationell toppklass, ett regionöverskridande centrum för bl.a. onkologi, kardiologi/thoraxkirurgi- barnkardiologi, rheumasjukdomar och diabetes.
I stället för en verksamhetsutveckling över huvudet på medarbetarna bör en dialog föras med förankring av reformerna för att få det vi alla vill ha – en organisation som erbjuder Skåningarna den bästa vården.                      Agneta Lindskog, Kd.

7 oktober 2010

Sammanslagningen av SUS var inte demokratiskt förankrat

Det känns som en lättnad att Förvaltningsrätten idag har fastställt att beslutet om sammanslagningen av Universitetssjukhuset i Lund och Mallmö Allmänna Sjukhus till SUS inte fattades på ett demokratiskt godtagbart sätt. Man får inte handskas med demokratiska beslut hur som helst. Inte bara proffession och medborgare kördes över, utan också den folkvalda församling som Region Skåne utgör.

Det finns hopp om demokratin!

Jag länkar till mitt inlägg, då det begav sig.

1 oktober 2010

VALET 2010

Valdagen 2010 -
 Steve röstar i Sverige för första gången till Kommun och Regionval

Valresultatet klart - Kollaps i soffan med förkyld dotter efter presidiemöte och en bit av valperiodens sista KF

Det gick bra för Kristdemokraterna i Lund i valet. Vi behöll våra två mandat även om vi gick bakåt i kommunalvalet. I valet till Region Skåne ökade vi antalet röster, men minskade procentuellt eftersom Lunds befolkning ökat rejält sedan förra valet. Nu har vi passerat 110 000 i folkmängd. I riksdagsvalet ökade vi också, både antalsmässigt och procentuellt.
Jag blev inkryssad på första plats både i kommun och regionval. Tack alla för ert förtroende!

18 september 2010

Man kan aldrig lagstifta mot dumhet.

Alliansen har infört nya regler för sjukförsäkringen. 
Syftet är solklart: Man ska ha rätt till rehabilitering, Någon ska bry sig om vad som händer med den individ som drabbas av sjukdom, åren ska inte bara få gå. Klarar man inte att återkomma till arbetslivet ska man ha pension. Men har man ett svårt funktionshinder och trots det vill ha ett arbete att gå till, ska man ha rätt att få göra det.

Varför blir det då fel ibland?
Ett svar är enkelt: Det är en ny och omfattande reform, och allt som är nytt kan vara behäftat med fel som man får rätta till i efterhand. Regeringen har redan ändrat reglerna för vissa diagnoser som kan vara långvariga, bland annat cancer och depressioner. Man har också infört "sorgepeng" när en anhörig avlider.

Men det finns ett annat systemfel: Försäkringstjänstemännen har en massa regler framför sig och ser inte syftet med lagen, som bland annat är att stärka individen rätt till rehabilitering.
I stället arbetar man ibland mot individen och tolkar paragraferna in absurdum.

För en tjänsteman utan medicinsk utbildning är det vara svårt att veta vilket ben man ska stå på.
Man har till exempel en sjukdomsdefinition som står i direkt strid med den medicinsk definitionen. En diagnos bedöms helt utan hänsyn till  andra faktorer, som sociala faktorer, sjukdomsgrad, tillstånd som varierar med tiden på en enskild individ.  Detta är inte det sjukdomsbegrepp en läkare arbetar med. Samma diagnos ter sig helt olika på olika människor, dels pga av att sjukdomen varierar, men ochså på andra faktorer som spelar in.

När en patient har cancer, kan man framför sig ha en individ som genomgått en svår behandling men verkar helt frisk. Modern cancervård kan förlänga livet betydligt, trots att sjukdomen inte alltid är behandlingsbar. Det innebär att vissa patienter med diagnosen är svårt sjuka och blir djupt kränkta av att rätten till sjukskrivning ifrågasätts. En annan patient med samma diagnos blir lika kränkt av att betraktas som döende och inte få arbeta.

Det är här läkarintygen kommer in - och det är ett problem för FK.  För trots alla intyg och utlåtande som krävs in betraktas läkarintygen som oviktiga för många tjänstemän.  Man kan ha ett halvt kilo handlingar, och ändå skicka tillbaka det senaste intyget med samma fråga som besvarats 10 gånger tidigare.  Det tyder antingen på att man inte läser intygen eller på att man inte förstår dem. Ett exemel på det senare är när läkaren får tillbaka ett intyg för att det inte är fullständigt ifyllt:
En depression yttrar sig i " sänkt stämningsläge, sänkt koncentrationsförmåga och dygnsvariation".  FKs tjänsteman skickar tillbaka intyget och vill ha beskrivning "på organnivå".
Organet är hjärnan, och det krävs obduktion om man vill undersöka "på organnivå" i stället för att bedöma hjärnans funktioner. Man kan som läkare skratta åt det, men ofta blir det irritation över det onödiga pappersarbetet, som också fördröjer handläggningen, och utbetalningen av patientens pengar.

Det kanske bör krävas en högre utbildning av FK, både när det gäller de vanligaste diagnoserna, och när det gäller att bedöma försäkringsärenden.

För man kan aldrig lagstifta så i detalj att varje handläggning blir förutsägbar. Oberoende vad man arbetar med, kan man inte koppla bort den egna hjärnfunktionen och hänvisa till lagstiftningen.
Och oberoende av vilket, ska man som sjuk inte gå hem från en myndighet och uppleva att man behandlats utan förståelse och medkänsla. Med detta sagt,är det självklart så, att de flesta tjänstemän både har empati och förståelse, och är till stöd för patienterna.

Alliansen lovar fortsatt utvärdering av den nya reformen. I slutändan kommer vi att ha en fungerande reform som både patient, läkare och tjänstemän känner är till för patientens bästa.





Invandrare misstolkar utskicken

Bedrövligt är detta utklipp ur Sydsvenska Dagbladet. I ett valutskick har ett främlingsfientligt parti framställt Mona Sahlin i muslimsk huvudduk. Nu tror invandrare att det rör sig om ett muslimst parti, och röstar därefter. Så roligt kan det inte bli för den som i efterhand upptäcker var de har lagt sin röst.
Men det ger också underbetyg åt den samhällsinformation invandrare får i valtider. Hoppas vi Kristdemokrater är kunniga på valdagen om hur man ändrar sin röst
Läs här!

 

14 september 2010

Kvinnojouren - hjälpen nära dig.


Kristdemokratiska kvinnoförbundet i Skåne åkte i förra veckan vidare på sin turne.
Denna gång var målet kvinnojouren i Ängelholm.
I en varm och välkomnande atmosfär, men med ett allvarligt ämne.
Lena, kvinnojourens verksamhetschef och sakkunnig  när det gäller hedersvåld, talade om  verksamheten, mitt i ett anonymt bostadsområde i Ängelholm. Kvinnojouren hade stöd av socialtjänsten, men har stort behov av stöd från medlemmar, för att kunna bedriva sin verksamhet bland våldsutsatta kvinnor.
I lokalen kan kvinnor som hastigt måste fly från en våldsam hemsituation få stöd och hjälp.
Det fanns ett förråd med "startpaket" bestående av handuk, tandborste, det fanns kläder om man inte hann få med sig något hemifrån, det fanns leksaker.  Jouren hade tillgång till 4 anonyma lågenheter. Man hade också det viktigaste : Erfarna kvinnor som tog emot och var till stöd och hjälp och som man kunde samtala med.
Stödet omfattade också hjälp att polisanmäla och att följa med som stöd vid en rättegång.

Något som vi politiker direkt reagerade på var svårigheten kvinnorna hade att få gehör från rättsväsendet. Åklagaren kunde kräva  styrkt misshandel vid 5 tillfällen för att väcka åtal!
Fullständigt otroligt att en sådan syn existerar 2010. Varför skulle en misshandlad kvinna tas ifrån rätten till domstolsprövning efter ett enda misshandeltillfälle? Vilken annan grupp i samhället skulle man komma på tanken att behandla så. Och till sist: var finns lagrummet för att avstå från att väcka åtal när en misshandlad kvinna polisanmäler.


 Hedersvåldet förekommer i länder med en svag statsmakt, där individens band med familjen och släkten är desto viktigare. Familjen bestämmer om äktenskapet mellan indvider, och oskulden vid giftermålet är mycket viktig. Lena, som har sina rötter i ett land med hederskultur berättade om chocken hon själv fick när hon vid ett föredrag fick veta att det är normalt att  många kvinnor överhuvudtaget aldrig haft någon mödomshinna.
Hederkulturen gäller både män och kvinnor, vilket ofta glöms bort i Sverige.

Själv kände jag mig förflyttad lite bakåt i tiden. Svenskar har ofta dålig historiekunskap, men var det inte något bekant i det som vi fick höra?  Man behöver inte gå så många generationer bak i tiden för att hitta stora likheter.

Vilken insats kvinnojourerna gör i vårt land! Jag rekommenderar att varje kristdemokratisk kvinnoförening blir stödförening åt en kvinnojour. Då vet vi att kvinnorna får ett bra stöd i sin utsatta situation.


10 september 2010

Köp en gräddfil från (S)!

Och så läser man i Dagens Medicin att "S-toppar bidrar till "gräddfil" i vården. I tidningen läser man att Wanja Lundby-Wedin, Ella Niia och Hans Tilly, samtliga S-toppar, sitter i Folksams styrelse och fattar beslut om att sälja privata sjukvårdsförsäkringar - samtidigt som man i den offentliga debatten, med darr på rösten talar om hur motbjudande dessa gräddfiler är.
Ordet "hyckleri" är väl en lämplig beteckning. Det är alldeles uppenbart att den socialdemokratiska retoriken står långt ifrån samma partis realpolitik.  Steget från surmjölk till gräddfil har varit kort!   

4 september 2010

Nu får du förklara dig, Göran Hägglund!


Som representant för oss strutsar på Sveriges största Strutsfarm utanför Munka Ljungby vill jag en gång för alla göra upp med en vida spridd fördom om oss:
EN STRUTS GÖMMER ALDRIG HUVUDET I SANDEN!
Våra gener visar att vi har mycket gemensamt med Dinosaurerna, och vi har överlevt genom tiderna tack vare vår VAKSAMHET och vår SNABBHET. Vi springer utan problem 60 km i timmen. Vem gör om det?! Att sticka huvudet i sanden när faran hotar, för att slippa se, är helt ovärdigt varje struts. Detta dåliga rykte om oss  har troligtvis spritts för att vi lägger våra ägg i sanden och pysslar om dem.
Vi har nu tvingats samla en krets av Kristdemokratiska Kvinnor från Skåne för att i någon mån reparera den skada en en del bilder i ett visst partis valkampanj har åsamkat oss alla.











För att ytterligare framhålla vår arts förtjänster vill jag tala om för dig Göran, att ett enda strutsägg motsvarar 25-30 hönsägg, vårt skinn kan användas till vackra väskor, våra fjädrar använd till dammvippor för de känsligaste tavlor och dataskärmar och våra äggskal kan användas till lampor och andra utsökta föremål. 
Att vårt kött dessutom är en delikatess kunde KD-K själva konstatera!




                      


                     

Ljusstakar av strutsägg




Jag hoppas att du Göran efter valet kommer ner til familjen Engström och låter dig övertygas om oss strutsars förträfflighet lika mycket som Kristdemokratiska Kvinnoförbundet i Skåne,  och att du lovar att aldrig mer baktala en struts!

31 augusti 2010

1000 nya studentbostäder !

Alliansen i Lund har ytterligare en gång visat sin handlingskraft. Vi har tagit bristen på studentbostäder på allvar. Nu byggs 1000 nya lägenheter om Lunds Universitet och AF garanterar att man hyr dem. Det tror jag att man gör!


2 juni 2010

16.744 skor - till minne av offren i Srebrenica


I Juli för 15 år sedan fördes männen och pojkarna i Srebrenica i Bosnien Hercegovina utanför staden och sköts ner medan FN - soldaterna stod som passiva åskådare, och inte fick ingripa. Nu pågår ett internationellt projekt vars målsättning är att resa ett monument  kallat "The pillar of shame", skampålen,  till minne av dem som mördades. Monumentet ska fyllas med 16.744 skor, vilket motsvarar skorna till de 8372 som dödades. De som tagit initiativet vill väcka våra samveten och hålla minnet vid liv, för att  det aldrig ska hända igen.

Läs mer här:    16.744 skor

25 april 2010

Presstödet i rasisternas tjänst?

En demokratisk och grundlagsfäst rättighet är att få uttrycka sin åsikt både i  ord och skrift, precis som rätten att bilda en förening.

Det är ett dilemma för en demokrati när personer som verkar för demokratins upphörande också omfattas av rättigheterna. Det blir också ett dilemma när åsikter under skydd av demokratin får föras fram som gravt strider mot demokratins grundvärdering om allas lika rättigheter och värde, . I Sverige har vi gjort inskränkningar i yttrandfriheten när det gäller rätten att publicera och läsa barnpornografi. Nazister får inte heller bära sina symboler på skolor, och de kan inte heller framföra sina mest judefientliga åsikter på allmän plats. Lagen om hets mot folkgrupp inskränker sålunda yttrandefriheten.

 De flesta av oss tycker denna inskränkning är acceptabel, och det demokratiska samhället har sålunda tvingats sätta gränser. Trots detta måste man hela tiden mycket skarpt framhålla tryckfrihetens fundamentala grund för demokratin, även om åsikter ibland förs fram, som är motbjudande för många av oss.

När man kommer till presstödet tycker jag man får tillföra ett annat perspektiv. När man med skattemedel subvetionerar tidningar, gör man det i syfte att ge den fria pressen bättre överlevnadsmöjligheter, eftersom det fria ordet är grudläggande för demokratin. Men man kan då inte bortse från att man också ger ett stöd till det som förs fram. Många kommer därför att uppfatta stödet till Nationaldemokraternas tidning, som ett godkännanade av innehållet. Vilket får till följd att kravet på avskaffandet av presstödet nu reses.

Är rätten till presstöd då en grundlagsstyrd rättighet jämförbar med tryckfriheten? Svaret är nej. Rätten att publicera sina åsikter finns redan  oförändrade. Man har också möjlighet att uttrycka sig i andra media, inte minst internet. Samhället gör en värdering genom att stödja pressen för att den är demokratiskt viktig för att undvika de stora tidningarnas åsiktsmonopol.

Ska alla tidningar som har en låg upplaga då med automatik få presstöd? Nej, det tycker inte jag. Om man vill sprida åsikter som tangerar det som står i strid med annan lagstiftning, och som definitivt är främmande för demokratin - varför ska man då subventioneras med skattemedel?

Vilka krafter släpper vi fram i samhället när vi ekonomiskt stimulerar spridandet av rasism? Är vi beredda att ta ansvar för konsekvenserna?





15 februari 2010

Svalan och Duvan

I lördags åkte jag till Nydalatorget  i Malmö för att tala om "depression och posttraumatisk stress", inbjuden av "Svalan och Duvan". Emira Sundkvist som är eldsjälen bakom föreningen med samma namn hade bjudit in.

Emira använder teater som terapi för kvinnor från framförallt Bosnien, men också för alla andra som vill vara med. I teaterns form kan man läka ut depressioner, glömma sina sorger, vara del i gemenskap och hitta sig själv igen. Förra hösten såg jag pjäsen "Papperslösa" där man fick följa den nyanlända flyktingens väg i kontakten med svenska myndigheter. Jag tror den är förlösande för många med sin humor och värme. Verkligheten man har upplevt har nog varit betydligt kärvare.

Att använda teater som terapiform är något nytt. Emira är behandlingsassistent (bland annat) och når genom sin teaterverksamhet de människor som försäkringskassa och arbetsförmedling har stora problem med att rehabilitera.
Det borde vara en självklarhet att samhället tar till vara den resurs som "Svalan och Duvan" utgör, men hittills har man bara fått smärre föreningsbidrag. Nu börjar emellertid verksamheten bli känd, och man ska spela sina pjäsen både på andra orter, och för migrationsverket. Men Emira försäkrar att man ska hålla fast vid sitt syfte: Att läka människor, och få dem tillbaka till gemenskap och värme.

Efter föredraget var det dags för kaffe och hembakade tårtor. En gitarr plockade fram och sången började. Jag som åkte till Malmö och tyckte  ämnet jag skulle prata om var lite dystert åkte hem och var glad långt in i själen av de varma och kärleksfulla människor jag mött.

Jag har valt att lägga upp mina dåliga mobilinspelningar oredigerade för att musiken ska bevaras hel. Jag vill gärna sprida värmen vidare!

27 januari 2010

SNÖ - MERA SNÖ - INNESNÖAD



...och så kom det ett roligt mail från partikollegan Zoltan Wagner : 
Servicenämnden i Lund, som  har hand om snöröjningen i kommunen,  har fått ställa in sitt sammanträde på grund av snökaoset som råder... 

3 januari 2010

När midvinternattens köld är hård..... Gott Nytt klimatår 2010

Det kom ett mail från partikollegan Clas Frisk i Osby med en bild på ett gnistrande vinterlandskap med isbelagd sjö och 16 minusgrader med bifogat skämt om att det verkade som om Klimatkonferensen i Köpenhamn hade lyckats!
Det kändes befriande nu när besvikelsen efter Köpenhamn börjar få normala proportioner.

När man lägger otåligheten över att det inte går fort nog åt sidan, finns det mycket att ägna en eftertanke åt. Vilka krav kan vi ställa på Indien, Kina och andra länder, som är på väg att lämna fattigdomen bakom sig. Har "västvärlden" överhuvudtaget någon rätt att ställa krav?
Miljöförstöringen har utvecklats av oss i väst. I-länderna har inte dragit sig för att dumpa miljöfarligt avfall i tidigare U-länder, när miljökraven började omsättas i lagtext här hemma. Utan överdrift var vi länge dåliga förebilder för hur man visar respekt för naturen. Vi drar oss inte heller från att lägga beslag på sockerrörsproduktionen för att i vårt eget land kunna köra miljövänligt, oberoende av de konsekvenser det får för de sockerproducerande ländernas inhemska befolkning.

I stället borde det vara vårt ansvar att bidra internationellt med det vi är bra på: Forskning och teknik. Det borde vara Sverige och andra västländer som kommer med lösningarna - inte med kraven.Här går det emellertid trögare. Det förs en ynklig diskussion om att sänka det 1% biståndsmålet.  Kanske kunde vi i stället tillföra mer och använda en del av SIDA-pengarna till "energihjälp" i stället för att föra en omoralisk nedskärningsdiskussion. Vi hade kunnat skapa arbetstillfällen hemma, och finansiera exporten till utvecklingsländerna, bidra till en energiutveckling som inte ger negativ klimatpåverkan.
Ungefär samtidigt med mailet från Clas kom ett mail från Gösta Runehammar, en annan partikompis, som visade på forskning som skulle vara idealisk att exportera i större skala än som nu sker. Klicka på denna länk till GLO, som tar fram framtidens klimatsmarta  energilösningar. Tekniken finns redan - var finns kapitalet?
Till sist har så Ignalina  stängts. Det känns befriande för oss som bor i Skåne. Det hade aldrig varit möjligt utan EU.
Så än en gång : Ett gott nytt klimatår 2010!