Kristdemokratiska kvinnoförbundet i Skåne åkte i förra veckan vidare på sin turne.
Denna gång var målet kvinnojouren i Ängelholm.
I en varm och välkomnande atmosfär, men med ett allvarligt ämne.
Lena, kvinnojourens verksamhetschef och sakkunnig när det gäller hedersvåld, talade om verksamheten, mitt i ett anonymt bostadsområde i Ängelholm. Kvinnojouren hade stöd av socialtjänsten, men har stort behov av stöd från medlemmar, för att kunna bedriva sin verksamhet bland våldsutsatta kvinnor.
I lokalen kan kvinnor som hastigt måste fly från en våldsam hemsituation få stöd och hjälp.
Det fanns ett förråd med "startpaket" bestående av handuk, tandborste, det fanns kläder om man inte hann få med sig något hemifrån, det fanns leksaker. Jouren hade tillgång till 4 anonyma lågenheter. Man hade också det viktigaste : Erfarna kvinnor som tog emot och var till stöd och hjälp och som man kunde samtala med.
Stödet omfattade också hjälp att polisanmäla och att följa med som stöd vid en rättegång.
Något som vi politiker direkt reagerade på var svårigheten kvinnorna hade att få gehör från rättsväsendet. Åklagaren kunde kräva styrkt misshandel vid 5 tillfällen för att väcka åtal!
Fullständigt otroligt att en sådan syn existerar 2010. Varför skulle en misshandlad kvinna tas ifrån rätten till domstolsprövning efter ett enda misshandeltillfälle? Vilken annan grupp i samhället skulle man komma på tanken att behandla så. Och till sist: var finns lagrummet för att avstå från att väcka åtal när en misshandlad kvinna polisanmäler.
Hedersvåldet förekommer i länder med en svag statsmakt, där individens band med familjen och släkten är desto viktigare. Familjen bestämmer om äktenskapet mellan indvider, och oskulden vid giftermålet är mycket viktig. Lena, som har sina rötter i ett land med hederskultur berättade om chocken hon själv fick när hon vid ett föredrag fick veta att det är normalt att många kvinnor överhuvudtaget aldrig haft någon mödomshinna.
Hederkulturen gäller både män och kvinnor, vilket ofta glöms bort i Sverige.
Själv kände jag mig förflyttad lite bakåt i tiden. Svenskar har ofta dålig historiekunskap, men var det inte något bekant i det som vi fick höra? Man behöver inte gå så många generationer bak i tiden för att hitta stora likheter.
Vilken insats kvinnojourerna gör i vårt land! Jag rekommenderar att varje kristdemokratisk kvinnoförening blir stödförening åt en kvinnojour. Då vet vi att kvinnorna får ett bra stöd i sin utsatta situation.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar