18 september 2010

Man kan aldrig lagstifta mot dumhet.

Alliansen har infört nya regler för sjukförsäkringen. 
Syftet är solklart: Man ska ha rätt till rehabilitering, Någon ska bry sig om vad som händer med den individ som drabbas av sjukdom, åren ska inte bara få gå. Klarar man inte att återkomma till arbetslivet ska man ha pension. Men har man ett svårt funktionshinder och trots det vill ha ett arbete att gå till, ska man ha rätt att få göra det.

Varför blir det då fel ibland?
Ett svar är enkelt: Det är en ny och omfattande reform, och allt som är nytt kan vara behäftat med fel som man får rätta till i efterhand. Regeringen har redan ändrat reglerna för vissa diagnoser som kan vara långvariga, bland annat cancer och depressioner. Man har också infört "sorgepeng" när en anhörig avlider.

Men det finns ett annat systemfel: Försäkringstjänstemännen har en massa regler framför sig och ser inte syftet med lagen, som bland annat är att stärka individen rätt till rehabilitering.
I stället arbetar man ibland mot individen och tolkar paragraferna in absurdum.

För en tjänsteman utan medicinsk utbildning är det vara svårt att veta vilket ben man ska stå på.
Man har till exempel en sjukdomsdefinition som står i direkt strid med den medicinsk definitionen. En diagnos bedöms helt utan hänsyn till  andra faktorer, som sociala faktorer, sjukdomsgrad, tillstånd som varierar med tiden på en enskild individ.  Detta är inte det sjukdomsbegrepp en läkare arbetar med. Samma diagnos ter sig helt olika på olika människor, dels pga av att sjukdomen varierar, men ochså på andra faktorer som spelar in.

När en patient har cancer, kan man framför sig ha en individ som genomgått en svår behandling men verkar helt frisk. Modern cancervård kan förlänga livet betydligt, trots att sjukdomen inte alltid är behandlingsbar. Det innebär att vissa patienter med diagnosen är svårt sjuka och blir djupt kränkta av att rätten till sjukskrivning ifrågasätts. En annan patient med samma diagnos blir lika kränkt av att betraktas som döende och inte få arbeta.

Det är här läkarintygen kommer in - och det är ett problem för FK.  För trots alla intyg och utlåtande som krävs in betraktas läkarintygen som oviktiga för många tjänstemän.  Man kan ha ett halvt kilo handlingar, och ändå skicka tillbaka det senaste intyget med samma fråga som besvarats 10 gånger tidigare.  Det tyder antingen på att man inte läser intygen eller på att man inte förstår dem. Ett exemel på det senare är när läkaren får tillbaka ett intyg för att det inte är fullständigt ifyllt:
En depression yttrar sig i " sänkt stämningsläge, sänkt koncentrationsförmåga och dygnsvariation".  FKs tjänsteman skickar tillbaka intyget och vill ha beskrivning "på organnivå".
Organet är hjärnan, och det krävs obduktion om man vill undersöka "på organnivå" i stället för att bedöma hjärnans funktioner. Man kan som läkare skratta åt det, men ofta blir det irritation över det onödiga pappersarbetet, som också fördröjer handläggningen, och utbetalningen av patientens pengar.

Det kanske bör krävas en högre utbildning av FK, både när det gäller de vanligaste diagnoserna, och när det gäller att bedöma försäkringsärenden.

För man kan aldrig lagstifta så i detalj att varje handläggning blir förutsägbar. Oberoende vad man arbetar med, kan man inte koppla bort den egna hjärnfunktionen och hänvisa till lagstiftningen.
Och oberoende av vilket, ska man som sjuk inte gå hem från en myndighet och uppleva att man behandlats utan förståelse och medkänsla. Med detta sagt,är det självklart så, att de flesta tjänstemän både har empati och förståelse, och är till stöd för patienterna.

Alliansen lovar fortsatt utvärdering av den nya reformen. I slutändan kommer vi att ha en fungerande reform som både patient, läkare och tjänstemän känner är till för patientens bästa.





Invandrare misstolkar utskicken

Bedrövligt är detta utklipp ur Sydsvenska Dagbladet. I ett valutskick har ett främlingsfientligt parti framställt Mona Sahlin i muslimsk huvudduk. Nu tror invandrare att det rör sig om ett muslimst parti, och röstar därefter. Så roligt kan det inte bli för den som i efterhand upptäcker var de har lagt sin röst.
Men det ger också underbetyg åt den samhällsinformation invandrare får i valtider. Hoppas vi Kristdemokrater är kunniga på valdagen om hur man ändrar sin röst
Läs här!

 

14 september 2010

Kvinnojouren - hjälpen nära dig.


Kristdemokratiska kvinnoförbundet i Skåne åkte i förra veckan vidare på sin turne.
Denna gång var målet kvinnojouren i Ängelholm.
I en varm och välkomnande atmosfär, men med ett allvarligt ämne.
Lena, kvinnojourens verksamhetschef och sakkunnig  när det gäller hedersvåld, talade om  verksamheten, mitt i ett anonymt bostadsområde i Ängelholm. Kvinnojouren hade stöd av socialtjänsten, men har stort behov av stöd från medlemmar, för att kunna bedriva sin verksamhet bland våldsutsatta kvinnor.
I lokalen kan kvinnor som hastigt måste fly från en våldsam hemsituation få stöd och hjälp.
Det fanns ett förråd med "startpaket" bestående av handuk, tandborste, det fanns kläder om man inte hann få med sig något hemifrån, det fanns leksaker.  Jouren hade tillgång till 4 anonyma lågenheter. Man hade också det viktigaste : Erfarna kvinnor som tog emot och var till stöd och hjälp och som man kunde samtala med.
Stödet omfattade också hjälp att polisanmäla och att följa med som stöd vid en rättegång.

Något som vi politiker direkt reagerade på var svårigheten kvinnorna hade att få gehör från rättsväsendet. Åklagaren kunde kräva  styrkt misshandel vid 5 tillfällen för att väcka åtal!
Fullständigt otroligt att en sådan syn existerar 2010. Varför skulle en misshandlad kvinna tas ifrån rätten till domstolsprövning efter ett enda misshandeltillfälle? Vilken annan grupp i samhället skulle man komma på tanken att behandla så. Och till sist: var finns lagrummet för att avstå från att väcka åtal när en misshandlad kvinna polisanmäler.


 Hedersvåldet förekommer i länder med en svag statsmakt, där individens band med familjen och släkten är desto viktigare. Familjen bestämmer om äktenskapet mellan indvider, och oskulden vid giftermålet är mycket viktig. Lena, som har sina rötter i ett land med hederskultur berättade om chocken hon själv fick när hon vid ett föredrag fick veta att det är normalt att  många kvinnor överhuvudtaget aldrig haft någon mödomshinna.
Hederkulturen gäller både män och kvinnor, vilket ofta glöms bort i Sverige.

Själv kände jag mig förflyttad lite bakåt i tiden. Svenskar har ofta dålig historiekunskap, men var det inte något bekant i det som vi fick höra?  Man behöver inte gå så många generationer bak i tiden för att hitta stora likheter.

Vilken insats kvinnojourerna gör i vårt land! Jag rekommenderar att varje kristdemokratisk kvinnoförening blir stödförening åt en kvinnojour. Då vet vi att kvinnorna får ett bra stöd i sin utsatta situation.


10 september 2010

Köp en gräddfil från (S)!

Och så läser man i Dagens Medicin att "S-toppar bidrar till "gräddfil" i vården. I tidningen läser man att Wanja Lundby-Wedin, Ella Niia och Hans Tilly, samtliga S-toppar, sitter i Folksams styrelse och fattar beslut om att sälja privata sjukvårdsförsäkringar - samtidigt som man i den offentliga debatten, med darr på rösten talar om hur motbjudande dessa gräddfiler är.
Ordet "hyckleri" är väl en lämplig beteckning. Det är alldeles uppenbart att den socialdemokratiska retoriken står långt ifrån samma partis realpolitik.  Steget från surmjölk till gräddfil har varit kort!   

4 september 2010

Nu får du förklara dig, Göran Hägglund!


Som representant för oss strutsar på Sveriges största Strutsfarm utanför Munka Ljungby vill jag en gång för alla göra upp med en vida spridd fördom om oss:
EN STRUTS GÖMMER ALDRIG HUVUDET I SANDEN!
Våra gener visar att vi har mycket gemensamt med Dinosaurerna, och vi har överlevt genom tiderna tack vare vår VAKSAMHET och vår SNABBHET. Vi springer utan problem 60 km i timmen. Vem gör om det?! Att sticka huvudet i sanden när faran hotar, för att slippa se, är helt ovärdigt varje struts. Detta dåliga rykte om oss  har troligtvis spritts för att vi lägger våra ägg i sanden och pysslar om dem.
Vi har nu tvingats samla en krets av Kristdemokratiska Kvinnor från Skåne för att i någon mån reparera den skada en en del bilder i ett visst partis valkampanj har åsamkat oss alla.











För att ytterligare framhålla vår arts förtjänster vill jag tala om för dig Göran, att ett enda strutsägg motsvarar 25-30 hönsägg, vårt skinn kan användas till vackra väskor, våra fjädrar använd till dammvippor för de känsligaste tavlor och dataskärmar och våra äggskal kan användas till lampor och andra utsökta föremål. 
Att vårt kött dessutom är en delikatess kunde KD-K själva konstatera!




                      


                     

Ljusstakar av strutsägg




Jag hoppas att du Göran efter valet kommer ner til familjen Engström och låter dig övertygas om oss strutsars förträfflighet lika mycket som Kristdemokratiska Kvinnoförbundet i Skåne,  och att du lovar att aldrig mer baktala en struts!