Nu känner jag tre poeter! skrev jag till Emira. Agnes, du och nu Mavric. Är det bara en tillfällighet att dessa tre alla har ett annat modersmål från början? Eller sätter poeter ord på det mest universella som finns i tillvaron sprunget ur människans inre? Det är magiskt att kunna trolla med ord, väga dem och sätta dem i ett sammanhang som river alla barriärer, och klättrar över murarna i Babels torn. Att tolka det som är nära alla, men de flesta inte finner ord för, och låta det få liv.
Nu när det är som kallast - låt poesin bli det som värmer lite i väntan på solens återkomst!
"Mavric" |
känslor. Jag skriver dikter, men ingen här vet.
Nu, när vi vet, vill vi se din första bok.
Det har inte varit lätt att välja.....
Hemlösa ord jag tror att jag vet varför du är rädd jag tror att jag ser en flicka som springer i minnenas skog där som vilda demoner jagar än jag tror att jag vet varför du inte ler jag tror att det finns spår av en falsk kyss runt dina läppar och det är allt du minns Jag tror att jag vet varför ditt hjärta brister av varje blick av alla de som dyker in i ditt spegelklara hav är det inte av glas ditt hjärta som flyter längs vattenfall Jag tror att jag vet varför du inte talar alls jag tror att du har skänkt bort din röst till hemlösa ord Jag vill vill bara vara din röst i ett ordlöst hav av saknad
Till min dotter
Du frågade mig en
gång …
du
frågade mig en gång
om de brända punkter varför jag biter ihop mina tänder ibland varför jag slocknas och tänds igen lik stjärnorna
och
du är den vita pärlan
som växer varsamt under sitt vackra skal med många drömmar runt en enda mening att hur du älskar
Älskade
jorden blir inte rundare bara för att du springer runt ekvatorn men du kan minska tyngdkraften runt dina mjuka axlar
stjärnorna
har aldrig förvandlat mörka natten till dag
men de kan visa vägen och att just solen skapar långa skuggor i tidiga molnfria himmeldag
var
inte rädd
för taggar älskade när du söker efter ditt Jag
längs rosornas vackra landskap
|
Dolda
du min nedgrävda skatt
du
som ord dolda bakom ord
bakom dessa nedskrivna
glömda
dras jag fram och tillbaks som blomväxter under havsytan av dina andetag
var är kartan
Slutna ögonlockI en vit drömmed slutna ögonlock lägger jag händerna på jorden och känner rytmerna under dina steg medan du klättrar upp mot dina toppar som ropar efter dig gång på gång utan att du anar i en vit dröm med dragna gardiner runt om står jag i ditt rum instängd bakom mina pupiller jag vill känna din bris när du söker efter mig sekunderna innan jag vaknar färgrika melodier faller som höstblad jag lutar huvudet mot nordpolen lyssna på en piano av is jag vill känna på alla de rörelserna du skapar Jag vill viska min ängel Dra ner gardinerna för solen vill vara vittne ty våren tycks aldrig hinna med Men jag säger inget Tiden är dyrbar |
_______________________________________________________________________________
Visdom
lyssna
hör fiskarna
tränga igenom luften
när de flyger förbi vid dina fötter
du kan söka i böcker
men orden kvävs
vetenskapen faller i bitar
sök i ditt hjärta
i tystnaden där ligger visdomen
du kommer att nå till sist
den efterlängtade värmen
det behövs närhet
till ett helt liv
mät du till dess
tystnaden inom dig
(ur "Tillstånd" av Agnes Borg)
*
Makten har gudars ansikte.
Andetaget kan bli
andlighet i sig
gränser
som nuddar vid Gud.
Enbart tankens frihet
begränsar det levande.
*
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
_________________________________________________________________________
Till sist från mig
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar