5 februari 2012

Poesi i vinterkyla - Tre poeter

Nu känner jag tre poeter! skrev jag till Emira. Agnes, du och nu Mavric. Är det bara en tillfällighet att dessa tre alla har ett annat modersmål från början?  Eller sätter poeter ord på det mest universella som finns i tillvaron sprunget ur människans inre?  Det är magiskt att kunna trolla med ord, väga dem och sätta dem i ett sammanhang som river alla barriärer, och klättrar över murarna i Babels torn. Att tolka det som är nära alla, men de flesta inte finner ord för, och låta det få liv.
Nu när det är som kallast - låt poesin bli det som värmer lite i väntan på solens återkomst!


"Mavric"
            "Mavric" sa: Varför bara kvinnor? Män uttrycker också sina
             känslor.  Jag skriver dikter, men ingen här vet.


              Nu, när vi vet, vill vi se din första bok.
              Det har inte varit lätt att välja.....
          




Hemlösa ord

jag tror att jag vet
varför du är rädd

jag tror att jag ser
en flicka som springer
i minnenas skog
där som vilda demoner
jagar än

jag tror att jag vet
varför du inte ler

jag tror att det finns
spår av en falsk kyss
runt dina läppar
och det är
allt du minns

Jag tror att jag vet
varför ditt hjärta brister

av varje blick
av alla de som dyker in
i ditt spegelklara hav

är det inte av glas
ditt hjärta
som flyter
längs vattenfall

Jag tror att jag vet
varför du inte talar alls

jag tror
att du har
skänkt bort
din röst
till hemlösa ord

Jag vill
vill bara
vara din röst
i ett ordlöst hav

av saknad










Till min dotter


Du frågade mig en gång …
du frågade mig en gång
om de brända punkter
varför jag biter ihop mina tänder ibland
varför jag slocknas
och tänds igen
lik stjärnorna
och du är den vita pärlan
som växer varsamt under
sitt vackra skal
med många drömmar runt en enda mening
att hur du älskar
Älskade
jorden blir inte rundare
bara för att du springer runt ekvatorn
men du kan
minska tyngdkraften
runt dina mjuka axlar
stjärnorna har aldrig förvandlat mörka natten till dag
men de kan visa vägen
och att just solen skapar långa skuggor
i tidiga molnfria himmeldag
 
var inte rädd
för taggar
älskade
när du söker efter ditt Jag
längs rosornas vackra landskap

Dolda
var är kartan
du
min nedgrävda skatt
du
som ord
dolda bakom ord
bakom dessa nedskrivna glömda
dras jag
fram och tillbaks
som blomväxter under havsytan
av dina andetag
var är kartan

Slutna ögonlock

I en vit dröm
med slutna ögonlock lägger jag händerna på jorden
och känner rytmerna under dina steg
medan du klättrar upp mot dina toppar


Jag vill uppfånga en förnimmelse
som ropar efter dig
gång på gång
utan att du anar

i en vit dröm
med dragna gardiner runt om
står jag i ditt rum
instängd bakom mina pupiller
jag vill känna din bris när du söker efter mig
sekunderna innan jag vaknar


färgrika melodier faller som höstblad
jag lutar huvudet mot nordpolen
lyssna på en piano av is
jag vill känna på alla de rörelserna
du skapar


Jag vill viska

min ängel
Dra ner gardinerna
för solen vill vara vittne
ty
våren tycks
aldrig hinna med

Men jag säger
inget


Tiden är dyrbar















_______________________________________________________________________________

Agnes Borg

Visdom


lyssna
hör fiskarna
tränga igenom luften
när de flyger förbi vid dina fötter
du kan söka i böcker
men orden kvävs
vetenskapen faller i bitar

sök i ditt hjärta
i tystnaden där ligger visdomen

du kommer att nå till sist
den efterlängtade värmen
det behövs närhet
till ett helt liv

mät du till dess
tystnaden inom dig



(ur "Tillstånd" av Agnes Borg)

*

Makten har gudars ansikte.

Andetaget kan bli

andlighet i sig
gränser
som nuddar vid Gud.

Enbart tankens frihet
begränsar det levande.

*








----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Emira Velic Sundkvist
_________________________________________________________________________
Till sist från mig
                  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar