Barnfattigdom - den oacceptabla samhällsutvecklingen

Lite från fattigdomskonferensen på biograf Spegeln i Malmö:

I Skåne ligger kommunerna med minst fattiga barn (Lomma) och flest fattiga barn (Malmö) i Sverige.

Några definitioner:
Absolut fattigdom = bidragsberoende. Man klarar inte sin egen försörjning.
Relativ fattigdom = Man har inte fått det sämre, men andra samhällsgrupper har fått det bättre, dvs de ekonomiska samhällsklyftorna har ökat.

I Malmö är den absoluta barnfattigdomen  30%. Ser man på de olika stadsdelarna finns  det områden med mindre fattigdom medan andra statsdelar uppvisar en 60% absolut barnfattigdom

Fattigdom enl EU:s norm = mindre än 60% av medianinkomsten.

Kan vi överhuvudtaget acceptera att så stora delar av barn och ungdomar växer upp under så torftiga förhållanden i Sverige 2010?  Nej självklart inte Detta måste vara ett självklart fokusområde för Kristdemokraterna under den kommande mandatperioden.

Ett enda universitetssjukhus - en gammal insändare i repris!

Ett enda universitetssjukhus.

När Kristdemokraternas presenterade sin budget 2003 i Region Skåne fanns följande två punkter med:  Vi ville ”kraftsamla resurser och utveckling för den högspecialiserade vården och medicinska specialiteter med spetskompetens till ett universitetssjukhus i Skåne;” samt att ”Region Skåne samlokaliserar kärlkirurgin med enheten för traumakirurgi vid ett sjukhus,”.

Vi var ensamma om att driva den linjen. Vi hade två drivkrafter, dels ekonomiska dels kvalitetskrav.  Vi insåg det ohållbara i att låta två parallella administrationer dra tid och kostnaderna i den redan då ansträngda budgeten.

Men vi ville också genom att samla resurserna till ett enda Universitetssjukhus få ett nationellt och internationellt konkurrenskraftigt sjukhus där forskning trots Sveriges och Skånes lilla folkmängd skulle kunna hålla högsta klass.

Tjänstemannaförslaget som nu presenteras angående samordning av Universitetssjukhusen i Lund och Malmö inger oro ur båda dessa aspekter

Två faktorer är avgörande för den närmsta framtiden: Regeringens satsning på de stora universiteten, samt ansvarsutredningen och kravet på att det bara ska finnas ett universitetssjukhus i varje region.

”Regeringens övergripande politik för högskoleområdet syftar till att åstadkomma högsta möjliga kvalitet i forskning och utbildning. Lärosätena måste kunna erbjuda forskning och utbildning som står sig väl i den internationella konkurrensen. Det är en förutsättning för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. För att uppnå detta är det nödvändigt med såväl resurstillskott som förändringar” sa Lars Lejonborg i ett interpellationssvar 2007. Alliansregeringen fattade senare beslut angående resurser till Universiteten. 

En fingervisning om hur man ser på förhållandet Lund - Malmö kom när regeringen av de 600 miljonerna som nysatsades på forskning, fördelade 78 miljoner till Lunds universitet samtidigt som Malmö högskola fick 2,5 miljoner.  I sin fördelning av pengarna utgick alliansregeringen från vilka lärosäten Vetenskapsrådet bedömde ha högst forskningskvalitet.

När man definierar ett Universitetssjukhus utgår man från man vissa grundläggande principer. Ett mycket nära och övergripande samarbete med Universitetet förutsätts. Det förutsätts också att ett forskningsklimat finns, dvs. en miljö där olika discipliner hela tiden möts, samarbetar och befruktar varandra. För att samarbetet ska vara fruktsamt måste samtliga discipliner hålla hög kvalitet, och viktiga discipliner får inte saknas.

Skåne har hållit sig med två universitetssjukhus några år. Varken befolkningsunderlaget eller skatteunderlaget motiverar detta, utan utvecklingen verkar mer ha styrts av att tillfredställa starka makthavare i Malmö. Det som publicerats i pressen om förslaget om samordning av de båda sjukhusen verkar gå i samma linje.  I stället för att möjliggöra ett enda starkt konkurrenskraftigt universitetssjukhus, verkar man vilja fördela resurserna efter någon form av rättviseprincip. Följden blir negativ för båda sjukhusen, inte minst genom de kostnader som stora omförflyttningar alltid drar med sig.

 UMAS har profilerat sig inom vissa områden.  Koagulationslaboratoriet var en gång banbrytande i världen och traditionerna lever vidare. Brännskadeavdelningen och Plastikkirurgin är redan etablerade centra.  Handkirurgin, välkänt pga. att man lyckas sätta tillbaka svårt skadade eller avskurna händer och fingrar och genom sin mikrokirurgi maximalt kan ta tillvara kvarvarande funktioner och få dem att fungera.  Endokrinologin som håller mycket hög forskningsstandard.  - Utnyttja dessa befintliga välfungerande områden, Bryt ut dem och låt dem organisatoriskt ingå i det regionala universitetssjukhuset utan att förflytta dem lokalmässigt! Låt resten av UMAS bli det stora högkvalitativa Akutsjukhus som Skånes största kommun har behov av, och som är en självklar del av Skånsk Livskraftkonceptet.

USIL bör bli det regionala Universitetssjukhuset, dit spjutspetsforskning och kompetens i internationell toppklass med åtföljande resurser koncentreras.  Det betyder att de flesta discipliner måste vara representerade på plats.  Ett universitetssjukhus utan diabetesforskning eller ögonklinik minskar i konkurrenskraft gentemot andra Universitetssjukhus i Sverige. Och konkurrensen är knivskarp, vilket inte minst turerna kring barnthoraxkirurgin visat. USIL är också vårt enda traumacenter. Återför kärlkirurgin dit, där den logiskt hör hemma. Ett stående skämt är att nuvarande organisation förutsätter att man skickar huvudet på en skadad patient till Lund samtidigt som benet med en avsliten artär hamnar i Malmö. Logiken saknas. Neurokirurgins nära relation till ögonkliniken följer samma logiska sammanhang: Där neurokirurgin och onkologerna finns, där måste ögonspecialisterna finnas.

En gränsöverskridande forskningssamverkan mellan USIL, UMAS och Rigshospitalet i Köpenhamn har redan tagit form, och kan fullt utbyggt resultera i ett av Europas största centrum för diabetesforskning.  Desto viktigare att universitetsanknytningen, forskningen och verksamheten på USIL förstärks och inte försvagas. Andra specialiteter som Specialistmödravården och Njurmedicin på USIL är också intimt knutna till en fungerande diabetesvård.

Onkologin är också gränsöverskridande Den kritiska patientmassan för att få internationell ackreditering finns inte i Skåne.  I stället bör politiker och tjänstemän ställa sig bakom utvecklingen av att USIL förstärks i rollen som ett av Sveriges 2-3 onkologiska centra. USIL blir då ett universitetssjukhus med internationell toppklass, ett regionöverskridande centrum för bl.a. onkologi, kardiologi/thoraxkirurgi- barnkardiologi, rheumasjukdomar och diabetes.

I stället för en verksamhetsutveckling över huvudet på medarbetarna bör en dialog föras med förankring av reformerna för att få det vi alla vill ha – en organisation som erbjuder Skåningarna den bästa vården.                      Agneta Lindskog, Kd.

Sammanslagningen av SUS var inte demokratiskt förankrat

Det känns som en lättnad att Förvaltningsrätten idag har fastställt att beslutet om sammanslagningen av Universitetssjukhuset i Lund och Mallmö Allmänna Sjukhus till SUS inte fattades på ett demokratiskt godtagbart sätt. Man får inte handskas med demokratiska beslut hur som helst. Inte bara proffession och medborgare kördes över, utan också den folkvalda församling som Region Skåne utgör.

Det finns hopp om demokratin!

Jag länkar till mitt inlägg, då det begav sig.

VALET 2010

Valdagen 2010 -
 Steve röstar i Sverige för första gången till Kommun och Regionval

Valresultatet klart - Kollaps i soffan med förkyld dotter efter presidiemöte och en bit av valperiodens sista KF

Det gick bra för Kristdemokraterna i Lund i valet. Vi behöll våra två mandat även om vi gick bakåt i kommunalvalet. I valet till Region Skåne ökade vi antalet röster, men minskade procentuellt eftersom Lunds befolkning ökat rejält sedan förra valet. Nu har vi passerat 110 000 i folkmängd. I riksdagsvalet ökade vi också, både antalsmässigt och procentuellt.

Jag blev inkryssad på första plats både i kommun och regionval. Tack alla för ert förtroende!