9 november 2009

Samarbete med SD - NEJ TACK!

Här och var ploppar det upp tankar om samarbete med SD efter valet. Senast kom ett utspel i dagspressen från en moderat politiker i Malmö, vilket omedelbart fick många kristdemokrater - (och andra med för den delen) att gå i taket. Uttalandet drogs snabbt tillbaka, men efterdyningarna har inte helt avtagit. I Lund reses krav på en skrivelse till partiet där det klart deklareras att vi hellre ställer oss utanför Alliansen än godkänner ett samarbete med SD. Man ska inte låta sig luras. SD är snyltgäster i de övriga partiernas partiprogram. De tar lite här, lite där, och mest från KD. Den grundläggande skillnaden är emellertid avgörande. Kristdemokraterna är ett värdeorienterat parti med varje människas unika värde i centrum. Vår värdegrund är i sig oförenlig med ett parti som hyllar segregation och värderar människor olika utifrån etniskt ursprung. Därför vill vi så länge denna skillnad finns inte heller föra diskussion med SD i frågor som är lånegods frän andra partier. Vi tar däremot gärna debatt med SD när det gäller Integration och frågor som berör människovärde.

8 november 2009

BARNKONVENTIONEN 20 ÅR

Jag öppnade precis ett brev från BRIS. Den 20 november blir det livat i våra skolor, för då ska barnen i hela Sverige väsnas i 20 sekunder för att fira 20-årsdagen för FNs barnkonvention
 




Det förekommer aktiviteter och seminarier runt om i landet. Vad gör du i din kommun?

3 november 2009

Harald Edelstam - förkämpe för mänskliga rättigheter

Efter mötet med de Bosniska kvinnorna i Malmö åkte vi hem till Marilyn.  Vi såg hennes Video om Harald Edelstam: Den svarta Nejlikan. Marilyn sitter i föreningens styrelse, och jag själv gick med när den bildats. Marylyn bodde i Chile 500 meter från den idrottsarena där så många dödades i militärkuppen, hon kunde från fönstret se lastbilar köra förbi med kroppar på flaken. Som barn fick hon träffa både Alliende och Neruda, som var bekanta med hennes pappa.

Jag fick för något år sedan tillfälle att hälsa på Chiles ambassadör Sr. José Miguel Cruz och även den chilenske konsuln i Göteborg  Juan Carlos Salazar, vid ett möte i Malmö när föreningen delade ut "Bernardo O`Higgins Medalj" till rektorn från Malmö Folshögskola Göran Fasth för att  han har hjälpt många chilenare att få stanna i Sverige. Priset hade skickats av Chiles President Michelle Bachelet.  Det hela ägde rum på Sofielunds Folkets Hus, en gammal, ganska sliten skola mitt i Malmö. vi tog bakdörren in , gick upp för några trappor och möttes av dukade bord i en skolsal, bjöds på chilensk folkdans, och hade en högtidlig utdelning av priset.
Jag blev imponerad av hur nära denne främste företrädare för den Chilenska staten kom sina landsmän.  

Min 22 åriga dotter som blev bestulen på hela reskassan efter landningen i Barcelona fick ett annat mottagande på det svenska konsulatet där.  Hade jag inte från Sverige via SOS International, Trygg Hansa och egna pengaöverföringar hjälpt henne, hade hon varit helt lämnad åt sitt öde.

Jag har svårt att tänka att en chilenare skull bli behandlad så i samma situation i Sverige . Ambassadör Sr. José Miguel Cruz finns där hans landsmän finns, och han finns till för dem. Konsuln var lika vänlig.

***
Vi satt och pratade till framemot småtimmarna. Inte anade vi att Marilyn två dagar senare skulle få tillfälle att prata om Harald Edelstam på TV4 nyheterna!


1 november 2009

Möte med Emira

För flera år sedan arbetade jag på en vårdcentral i Eslöv. I närheten låg ett flyktingläger. Ibland var flyktingströmmen så stor att man kortvarigt tvingades sätta upp militärtält för att kunna ge tak över huvudet åt alla. Kriget i det forna Jugoslavien hade precis slutat, men kvar fanns en massa sargade människor, både Bosnier och Serber. Jag mötte kvinnor som inte visste var deras män var, kvinnor som hade svår ångest och förtvivlan varje gång man hittade en ny massgrav, kvinnor som fått sina liv raserade

I Lund fanns en verksamhet som hette Bosnier hjälper, där man fick hjälp av andra i samma situation. Annars fanns inte så mycket hjälp att erbjuda.  Jag har ofta undrat hur det gick med mina patienter efter att jag lämnat Eslöv.


***

Igår träffade jag Emira Velic Sundkvist  när jag besökte Bosniska kvinnoföreningen i Malmö tillsammas med Marilyn Pettersson, ordförande i Kristdemokratiska kvinnoförbundet i Malmö. Vi hade blivit inbludna till en föreställning om invandringen under sista halvan av 90-talet. Pjäsen hette  "Papperslösa"

Det är bra underligt. Jag satt - utan att kunna ett ord  bosniska - fullständigt trollbunden i en timme och överväldigades av känslor som pjäsen förmedlade: humor blandat med sorg och vemod ,  framfört av invandrarkvinnor i Malmö .

Efteråt pratade jag med Emira. Hon berättade att hon använder teater som metod. Ångest, sorg och utanförskap byts till glädje tröst och gemenskap. Repetitionerna och framförandet har en läkande effekt, och man går hem med lite glädje i hjärtat.
Emira reciterade en dikt ur sin senaste bok FOTGÄNGARE, och jag fick lov att återge den i bloggen.